Ladda ner som Pdf: Orsaker till att återöversätta Hjärt-sutran.pdf

Thich Nhat Hanhs (Thay) kommentar till sin nyöversättning från kinesiskan av Hjärt-sutran eller Insikten som för oss till den andra sidan. En av de mest betydelsefulla sutror inom Mahayana Buddhism.

Orsaker till att återöversätta Hjärt-sutran

IMG 9773Kära familj,
Orsaken till att Thay måste göra denna återöversättning av Hjärt-sutran är att patriarken som ursprungligen ställde samman Hjärt-sutran inte var tillräckligt skicklig med sitt bruk av språket. Detta har resulterat i mycket missförstånd i nästan 2000 år.

Thay skulle vilja dela med sig av två berättelser: berättelsen om en novis munk som besökte en zenmästare, och historien om en Bhikkhu som kom med en fråga till den framstående mästaren Tue Trung.

1

I den första historien, frågade mästaren novis munken:
"Berätta för mig om din förståelse av Hjärt-sutran."

Novis munken förde ihop handflatorna och svarade:
"Jag har förstått att de fem skandhas är tomma. Det finns inga ögon, öron, näsor, tungor, ingen kropp eller sinne; det finns inga former, ljud, dofter, smaker, känslor eller föremål för sinnet; de sex medvetenheterna finns inte, fenomenens arton världar existerar inte, tillblivandets tolv länkar, varandra avhängiga (Pratitya-samutpada) existera inte, och inte heller visdom och uppnående existerar."
"Tror du på vad som sägs?"
"Ja, jag tror verkligen på vad den säger."

"Kom närmare mig," instruerade zenmästaren novisen munk. När novis munken kom närmade, använde zenmästaren omedelbart tummen och pekfingret för att nypa och vrida om novisens näsa.
I stor vånda, skrek novisen "Lärare! Du gör mig illa! " zenmästaren såg på novisen. "Just nu sa du att näsan inte existerade. Men om näsan inte existerar vad är det som gör ont? "

2

Den framstående mästaren Tue Trung var en lekmanna zenmästare som en gång hade tjänat som mentor för den unge kungen Tran Nhan Tong, i 1300-talets Vietnam. En dag, besöker en Bhikkhu honom för att fråga om Hjärt-sutran.
"Respekterade framstående mästare, vad betyder egentligen uttrycket" form är tomhet, tomhet är form? "
Den framstående mästaren förblev först tyst. Och sedan, efter en stund, frågade han: "Bhikkhu, har du en kropp?"
"Ja, det har jag."
"Men, varför säger du då att kroppen inte existerar?"

Den framstående mästaren fortsatte sedan,
"Tror du att det i tomrum finns form?"
"Nej, jag kan inte se att där finns form."
"Varför säger du då att tomhet är form?"

Bhikkhun ställde sig upp, bugade och gick sin väg. Men Mästaren kallade honom tillbaka för att kunna recitera följande gatha åt honom:


Form är tomhet, tomhet är form,
är ett skickligt verktyg som skapats tillfälligt av Buddhorna från de tre tiderna.
Tomhet är inte form, form är inte tomhet –
Deras natur är alltid pur-ren och upplysande, varken fångad i varat eller i icke-varat.

I denna historia ser det ut som om den framstående mästaren Tue Trung motsäger Hjärt-sutran och utmanar den heliga formeln "form är tomhet och tomhet är form”, som anses oangripbar i Prajñāpāramitā litteraturen.
Thay anser att den framstående mästaren gick för långt. Mästaren kunde inte se att misstaget inte ligger i formuleringen, "form är tomhet" snarare, ligger den i okunnigheten hos raden, "Därför i tomhet finns ingen form."

Enligt Thay är det sättet på vilket orden används i Hjärt-sutran, de riktiga från början fram till och med raden: "inte födelsens, inte dödens, inte befläckelsens, inte renhetens, inte ökningens, och inte minskningens”, Det är redan perfekt. Thays enda beklagan är att den patriark som nedtecknade Hjärt-sutran inte la till de fyra orden "inte varats, inte icke-varats" omedelbart efter de fyra orden "inte födelsens, inte dödens," eftersom dessa fyra ord skulle hjälpa oss överskrida föreställningen om varat och icke-varat, och vi skulle inte längre fastna i idéer så som "inga ögon, inga öron, ingen näsa, ingen tunga ..." Novis-munken näsa är fortfarande öm, även i dag. Förstår du?

Problemet börjar med raden: "Hör här Sariputra, eftersom det i tomhet, inte finns någon form, inga känslor, inga sinnesintryck, inga mentala formationer och inget medvetande " (i sanskrit: TasmācŚāriputraśūnyatayāmnarūpamnavedanānasamjñānasamskārānavijñānam).
Så lustigt! Det har tidigare sagts att tomhet är form och form är tomhet, men nu säger du det motsatta: det finns bara tomhet, det finns ingen kropp. Denna rad från sutran kan leda till många skadliga missförstånd. Det tar bort alla fenomen från kategorin "varat" och placerar dem i kategorin "icke-varat" (ingen form, inga känslor, uppfattningar, mentala formationer eller medvetande ...). Ändå är den sanna naturen hos alla fenomen inte varats och inte heller icke-varats natur , inte födelsens och inte dödens. Synen på "varat" är en extrem uppfattning och synen på "icke-varat" är en annan extrem uppfattning. Det är denna oskicklighet som är orsaken till att novis munkens näsa fortfarande är öm.
Denna berömda gathan har tillskrivits den sjätte patriarken Hue Nang (Hui-Neng), där han lämnar över sin insikt till den femte patriarken Hoang Nhan (Hung-jen), han uttrycker samma uppfattning och är också fångad i samma felaktiga uppfattning:

Ursprungligen finns det inget Bodhiträd
Den ljusa spegeln finns inte heller
Från tidens icke-begynnelse har ingenting någonsin existerat
Så var kan dammet lägga sig?

~

En vitt moln passerar förbi och döljer grottans mun
Får så många fåglar att förlora sin väg hem

Insikten om Prajñāpāramitā är den mest befriande insikt och den hjälper oss att övervinna alla motsats par såsom födelse och död, vara och icke-vara, orenhet och obefläckelse, ökning och minskning, subjekt och objekt, och så vidare, och hjälper oss att komma i kontakt med den sanna naturen av inte födelse/inte död, vilket är inte varat/inte icke-varat osv.... vilket är den sanna naturen hos alla fenomen. Detta är ett tillstånd av svalka, frid och icke-rädsla och som kan upplevas i detta liv, i din egen kropp och i dina egna fem skandhas. Det är nirvana.
Precis som fåglarna gläds av himlen, och hjorten gläds av ängen, så gläds den vise av att vistas i nirvana. Detta är en mycket vacker mening i Nirvana kapitlet av den kinesiska Dharmapada.

Insikten om Prajñāpāramitā är den yttersta sanningen, den överskrider alla konventionella sanningar. Det är Buddhas högsta vision. Oavsett vilken del i Tripitaka, även i de mest imponerande av Prajnaparamita samlingarna, om den motsäger detta, är den fortfarande fångad i konventionell sanning. Tyvärr, finner vi i Hjärt-sutran ett sådant avsnitt, och det är ganska långt.

Det är därför som Thay i denna nya översättning har förändrat sättet att använda termer både i den ursprungliga översättningen från sanskrit och den kinesiska översättningen av Huyen Trang (Xuan-Zang). Thay översätter följande: "Det är därför i tomhet, kropp, känslor, sinnesintryck, mentala formationer och medvetande inte är separata yttringar av självet." Alla fenomen är produkter av tillblivandets avhängighet: det är det viktigaste punkten i Prajñāpāramitā undervisningen. "Även insikt och uppnående existera inte som separata yttringar av självet." Denna mening är lika viktigt som meningen "form är tomhet." Thay har också lagt till 'inget vara, inget icke-vara" i texten. Inget vara, inget icke-vara är den djupaste vision av Buddha som anges i Kātyāyana sutra, när Buddha erbjöd en definition av rätt synsätt. Dessa fyra ord, inget vara, inget icke-vara, kommer att hjälpa framtida generationer att inte drabbas av en vriden näsa

Hjärt-sutran var avsedd att hjälpa Sarvāstivādins avstå från uppfattningen om icke-själv och icke-dharma. Den djupaste undervisningen i Prajnaparamita handlar om självets tomhet (ātmaśūnyatā) och dharmas tomhet (dharmanairātmya) och handlar inte om självets och dharmas icke-vara.

Buddha har i Kātyāyana sutra undervisat om att de flesta människor i världen är fångade antingen i uppfattningen om varat eller om icke-varat. Därför är meningen "i tomhet finns ingen form, inga känslor ...” uppenbarligen fortfarande fångad i uppfattningen om icke-varat. Det är därför denna mening inte motsvarar den yttersta sanningen. Självets tomhet betyder bara självets tomhet, inte självets icke-vara, precis som en ballong som är tom inte betyder att ballongen inte existerar. Detsamma gäller med dharmas tomhet: det betyder enbart alla fenomens tomhet och inte fenomenens icke-existens. Det är som en blomma som är gjord enbart av icke-blommans element. Blomman är tom på en separat existens, men det betyder inte att blomman inte är där.

Hjärt-sutran framträdde vid en tidpunkt då tantrisk buddism börjat blomstra. Patriarken som sammanställt Hjärt-sutran ville uppmuntra följare av tantrisk buddhism att öva och recitera Hjärt-sutran, därför har han presenterat Hjärt-sutran som ett slags mantra. Detta var också skickligt gjort.
Thay har använt uttrycket, "insikten som för oss till den andra stranden" eftersom i mantrat finns uttrycket pāragate vilket betyder "gå över till den andra stranden, stranden av visdom". Pārāyana och Paramita har båda översatts med att "gå över till den andra stranden." I Sutta Nipāta finns ett kapitel som heter Pārāyana som också har översatts med att "ta sig över till den andra stranden."

Kära familj, jag hoppas du uppskattar att praktisera den nya versionen av Hjärt-sutran. Vi har en engelsk översättning och Br. Phap Linh är i färd med att komponera musik till
den. Nästa upplaga av Plum Village Chanting Book kommer att inkludera den nya (engelska) översättningen. Igår, den 21 augusti 2014, efter att ha avslutat översättningen runt 3:00, trängde månens sken in i Thays rum.

Med kärlek och tillit
Er lärare

Asoka Institute, EIAB, Waldbröl

Översättning: Johan Kenneth Dornell