Uppsats MBSR

 

 

Ladda ner som Pdf: UPPSATS MBSR.pdf

SVENSKA INSTITUTET FÖR

KOGNITIV PSYKOTERAPI

logo uppsats.fw

THE SWEDISH INSTITUTE

FOR CBT/SCHEMATHERAPY

                                                                           

                                                                           

Mindfulness-baserad behandling med föräldrar

 

 

kalligrafi uppsats

 

 

Johan Kenneth Dornell

Examensarbete för legitimationsgrundande utbildning

vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi

Vårterminen 2013

Handledare Marina Taloyan dr i Med.Vetenskap

Examinator Claes Norring docent i psykologi, leg. psykolog

Opponent Joakim Strandberg

 

Sammanfattning

 

Bakgrund: Mindfulness-baserade intervention är lite vetenskapligt utforskad. De få studier som finns indikerar att det kan ha god effekt vid stressrelaterade problem.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka om ett mindfulness-baserat program påverkar psykisk hälsa, stress och medkänsla hos deltagarna.

Metod: Ett mindfulness-baserat program användes med grund i mindfulness-baserad stressreduktion (MBSR) anpassat efter målgruppen, föräldrar som ansåg sig ha behov av ett stressreducerande program. Antal sessioner var sex under en period av åtta veckor. Nio föräldrar (mödrar) deltog i studien i två grupper. I den första gruppen fick föräldrarna skatta med Symtom Checklist-90 (SCL-90) och i den andra gruppen med Self-Compassion Scale, Short Form (SCS-SF). Båda grupperna skattade graden av stress med Perceived Stress Scale (PSS).

Resultat: I första gruppen minskade de upplevda psykiska symtomen hos fyra av deltagarna i Symtom Checklist-90 och upplevd stress minskade hos fyra av deltagarna enligt Perceived Stress Scale. I första gruppen ökade de psykiska symtomen enligt SCL-90 hos en deltagare samtidigt som den upplevda stressen enligt PSS också ökade.

Den andra gruppen visade på en minskning av upplevd stress enligt PSS och en ökning av upplevd själv-medkänsla enligt SCS-SF hos alla deltagare. Slår man ihop grupperna får man en signifikant förbättring (p= 0,016) enligt PSS.

Slutsats: En mindfulness-baserad intervention påverkar deltagarnas upplevelse av psykisk hälsa, stress och medkänsla fördelaktigt.

Keywords: Mindfulness, Medkänsla, Själv-medkänsla, Mindfulness-baserad behandling, MBSR, Föräldrar.

Summary

Background: Mindfulness-based intervention is little scientifically researched. The few studies available indicate that it may have good effects in stress-related problems.
Objective: The aim of this study was to investigate whether a mindfulness-based program affect mental health, stress and compassion among the participants.
Method: A mindfulness-based program was used grounded on mindfulness-based stress reduction (MBSR) tailored to the target audience, parents who felt they had a need for a stress-reducing program. Sessions was six for a period of eight weeks. Nine parents (mothers) participated in the study in two groups. In the first group were parents underestimate the Symptom Checklist-90 (SCL-90) and in the second group with Self-Compassion Scale, Short Form (SCS SF). Both groups estimated the degree of stress with the Perceived Stress Scale (PSS).
Results: In the first group the perceived psychological symptoms decreased in four of the participants in the Symptom Checklist-90, and perceived stress decreased in four of the participants according to the Perceived Stress Scale. In the first group increased psychological symptoms according to SCL-90 of a participant while the perceived stress according PSS also increased.
The second group showed a decrease in perceived stress under PSS and an increase in perceived self-compassion according to SCS SF of all participants. Clap groups get a significant improvement (p = 0.016) according to the PSS.
Conclusion: A mindfulness-based intervention affect participants' experience of mental health, stress and compassion beneficial.

Keywords: Mindfulness, Compassion, Self-compassion, mindfulness-based treatment, MBSR parents.

 

Förord

Mitt intresse för ämnet kommer från att jag använt mindfulness-meditation i behandling sedan 2008, till att börja med inom beroendebehandling och senare också i föräldragrupper. Jag vill i denna studie se om det går att påvisa någon effekt hos deltagare i mindfulness-baserad behandling med hjälp av några mätinstrument. Jag får också möjlighet att se på några bakomliggande teorier till metoden. Mindfulness-baserad behandling lär ut vissa färdigheter till deltagarna, implicit och explicit. Dessa färdigheter finns utvecklade i mindfulness-baserade program så som MBSR (Mindfulnes-Based Stress Reduction) och MBCT (Mindfulness-Based Cognitive Therapy).

Jag är en av två instruktörer till de grupper som studerats i denna undersökning. Jag har mediterat under många år och har fått meditationsundervisning åren 2006 till 2012 av Thich Nhat Hanh och hans elever och därtill fått taiji-undervisning av Li Min Hua. Fan Xiulan har undervisat mig i qigong- och meditations. Taiji- och qigong-övningar lärdes ut till de grupper som studeras. Traditionellt lärs yoga ut i MBSR (stretchövningar i MBCT), men vi valde att använda oss av qigong- och taiji-övningar som inledning av sessionerna. Vidyamala Burch har givit inspiration och jag använder en meditation från henne i undervisningen.

Jag vill tacka min instruktörskollega Åsa Samuelsson och docent Leena Maria Johansson. Ett stort tack till min arbetsgivare Upplands Väsby kommun, som varit öppen för att prova mindfulness-baserade program.

Innehåll

  1. Sammanfattning.. 2
  2. Förord.. 3
  3. INLEDNING.. 6
  4. Mindfulness. 6
  5. SYFTE.. 7
  6. FRÅGESTÄLLNINGAR.. 7
  7. Vidare framställning.. 8
  8. TEORETISK BAKGRUND... 8
  9. Mindfulness – Sati8
  10. Mindfulness-tekniker. 11
  11. Stanna upp.. 12
  12. Att betrakta. 12
  13. Att återvända. 12
  14. Icke-dualism... 12
  15. Medkänsla-Karuna.. 13
  16. Själv-medkänsla.. 14
  17. TIDIGARE FORSKNING.. 15
  18. Vänlighet och medkänsla i Mindfulness-baserad behandling.. 15
  19. Mindfulness och hjärnan.. 16
  20. Effekter av mindfulness-behandling.. 17
  21. Den terapeutiska relationen.. 18
  22. METOD... 19
  23. Metodval19
  24. Symtom Checklist-90.. 19
  25. Perceived Stress Scale. 19
  26. Self-Compassion Scale. 19
  27. Deltagare/Urval20
  28. Tillvägagångssätt. 20
  29. Bortfall20
  30. Etiska överväganden.. 20
  31. Statistisk analys. 21
  32. RESULTAT.. 21
  33. Grupp ett, SCL-90 Global Severity Index (GSI). 21
  34. Delskalor SCL-90.. 21
  35. SCL-90 Depression.. 21
  36. SCL-90 Somatisering. 22
  37. SCL-90 Tvångstankar. 22
  38. SCL-90 Interpersonell känslighet. 22
  39. SCL-90 Ångest. 23
  40. SCL-90 Aggressivitet. 23
  41. SCL-90 Fobisk ångest. 23
  42. SCL-90 Paranoida föreställningar. 23
  43. SCL-90 Psykotism... 24
  44. SCL-90 Tilläggskala. 24
  45. Grupp ett, Perceived Stress Scale (PSS). 24
  46. Grupp två, Perceived Stress Scale (PSS). 25
  47. Grupp två, Self-Compassion Scale (SCS-SF). 25
  48. SCS-SF, Själv-vänlighet, Själv-dömande. 26
  49. SCS-SF, Common humanity, Isolering. 26
  50. SCS-SF, Mindfulness, Över-identifikation.. 26
  51. Signifikant förbättring.. 27
  52. DISKUSSION.. 27
  53. Hur deltagarnas psykiska hälsa och stress påverkades av behandlingen.. 27
  54. Grupp ett. 27
  55. Hur deltagarnas medkänsla och stress påverkades av behandlingen.. 28
  56. Grupp två. 28
  57. PSS i båda grupperna visade signifikans. 30
  58. Svaghet och styrka i studien.. 30
  59. Avslutning.. 31
  60. Vad innebär detta för den fortsatta forskningen och teoriutvecklingen på området?. 31
  61. REFERENSER.. 33
  62. Bilaga 1; Perceived Stress Scale
  63. Bilaga 2; Self-Compassion Scale

 

INLEDNING

 

Mindfulness

Under åtminstone 2500 år har man ägnat sig åt utövande av mindfulness-meditation i många asiatiska länder. Meditationen har sitt ursprung i Indien och spred sig till Kina, Vietnam, Japan och andra länder och har som syfte att lindra lidande. Mindfulness är en form av buddhistisk meditation och filosofi som under 1900-talet spritt sig till Väst. Från början av 2000-talet har den kommit att bli en integrerad del av den psykoterapeutiska och vetenskapliga världen.

År 1975 kom den vietnamesiska zen-munken Thich Nhat Hanhs bok ”The miracle of mindfulness” ut i engelsk översättning (Hanh, 1976). Det är en text som skrevs under vietnamnkriget till dem som arbetade vid the School of Youth for Social Service i Vietnam, som Hanh var med och grundade under samma tid. Intentionen med boken var att hjälpa studenterna att praktisera mindfulness-meditation så att de kunde förhålla sig medkännande i sitt arbete med att mildra lidandet hos den krigsdrabbade vietnamesiska befolkningen. Skolan hade som syfte att under pågående krig hjälpa till och återuppbygga lokalsamhällen. Ett tydligt socialt engagerat perspektiv lyftes fram i arbetet (Hanh, 2008). Hanh kom till USA på 1960-talet, var en aktiv fredsförespråkare under Vietnamkriget och hamnade till slut i exil i Frankrike. Hanhs undervisning har influerat Jon Kabat-Zinn och det mindfulness-baserade synsättet i väst. Även om mindfulness-meditation genom historien oftast lärts ut inom olika buddhistiska skolor, har den till sin natur visat sig vara universellt användbar (Kabat-Zinn, 2004; Kabat-Zinn 2011).

Kabat-Zinn var forskare i medicin vid University of Massachusetts Medical Center när han 1979 startade ett stressreducerings-program med undervisning i mindfulness-meditation. Programmet som utvecklades fick namnet Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR). Manualen för detta program finns i boken Full Catastrophe Living, using the wisdom for your body and mind to face stress, pain and illness. MBSR är tillsammans med Marsha Linehans dialektiska beteendeterapi ett pionjärarbete i att integrera mindfulness och psykoterapi, som en vetenskapligt mindfulness-baserad intervention (Germer, 2005a).

Deltagarna remitterades till MBSR med vitt skilda medicinska problem. Från huvudvärk, högt blodtryck, ryggvärk, till hjärtsjukdomar, cancer och AIDS. I MBSR behandlades kroniska tillstånd som läkare inte kunde behandla (Kabat-Zinn, 2004). År 2004 hade över 15,000 patienter slutfört programmet i USA. Till det ska läggas de MBSR-program i andra delar av världen som utförs (Davidson & Kabat-Zinn, 2004).[1]

Men hur evidensbaserad är då stressreducerande mindfulnessbehandling? Söker man på Cochrane summaries år 2013 med sökordet mindfulness + stress får man 15 träffar, men vid en närmare granskning fångar inte dessa studier behandling med Mindfulness-baserad stressreduktion. I en sökning på enbart sökordet mindfulness under alla sökbara kategorier i SBU:s databas (Kunskapscentrum för hälso och sjukvården) kommer enbart en träff upp. Den träffen handlar om en definierad kunskapslucka för effekten av mindfulnessbehandling (SBU, 2010). Det finns alltså ett stort behov av ny kunskap som mäter effekterna av den här typen av behandling.

SYFTE

 

Att undersöka om praktiserande av mindfulness med hjälp av ett mindfulness-baserat program grundat på MBSR kan reducera stress, förbättra psykisk hälsa och höja medkänsla bland föräldrar.

FRÅGESTÄLLNINGAR

 

Hur påverkades deltagarnas upplevelse av stress av behandlingen?

Hur påverkades deltagarnas psykiska hälsa av behandlingen?

Hur påverkades deltagarnas själv-medkänsla av behandlingen?

 

Vidare framställning

I nästkommande kapitel; Teoretisk bakgrund, diskuteras begreppen mindfulness och medkänsla. Neff’s definition av själv-medkänsla diskuteras även där hon beskriver dess tre aspekter; mindfulness, vänlighet och common humanity. Därefter följer avsnittet Tidigare forskning där det existerande forskningsläget diskuteras. I det följande Metodkapitlet beskrivs forskningsmetoden i uppsatsen. Påföljande kapitel redogör för studiens Resultat. Uppsatsen avslutas med en Diskussionsdel.

TEORETISK BAKGRUND

I det här kapitlet presenteras teoretiska begrepp som ligger till grund för förståelsen av mindfulness och innehållet i MBSR.

Mindfulness – Sati

Mindfulness är ett begrepp som inte är lätt att definiera. Hanh (2006a) menar att när vi är förankrade i mindfulness ger det oss färdigheten att med klarhet se det som uppenbaras inom oss:

When we are rooted in mindfulness, we can see clearly what is unfolding within us. We don’t grasp at it and we don´t push it away -we simply recognize it. When we are angry, mindfulness recognizes the anger. When we are jealous, mindfulness recognizes the jealousy. When we acknowledge the presence of fear or sadness in us, we don´t judge it and say it’s bad. We simply observe every occurrence in our body and mind with our mindfulness. (…) The object of recognition is not our enemy. It is none other than ourselves. We acknowledge it as we would acknowledge our own child (Hanh, 2006a s222).

Mindfulness är en form av uppmärksamhet: vaksamhet eller aktsamhet (engelska: awareness; tyska: achtsamkeit). Det är en översättning av smrti/sati från de fornindiska språken sanskrit/pali ”att påminna sig om”, ”att minnas”(Dreyfus, 2011). Jon Kabat-Zinn (1994) definierar mindfulness som ett speciellt sätt att uppmärksamma, att ge akt på: med avsikt, i stunden här och nu, och icke-dömande.

Mindfulness innehåller en intention, det är någonting avsiktligt. När vi utövar mindfulness blir vi mer medvetna om verkligheten och de valmöjligheter som finns tillgängliga.

Den är upplevelsebaserad och lägger fokus på vårt här och nu varande. Den är icke-dömande. Det tillåter oss att se tingen som de verkligen är, och tillåter dem att vara som de är. Istället för att automatiskt värdera eller döma det vi uppmärksammar i termer av gott och ont, rätt och fel. Vanan att värdera och döma oss själva och vår omvärld är stark och den förklär sig ofta till att vi tror oss leva mer rättrådiga liv, godare liv än andra, eller sämre liv än andra. Det blir ett ständigt värderande av oss själva i relation till någonting annat som är sämre eller bättre. Men i slutändan fungerar denna vana som en irrationell, ständigt missnöjd, tyrann som aldrig kan bli tillfredsställd (Williams, Teasdale, Segal & Kabat-Zinn 2007).

Kabat-Zinn, (2004) beskriver sju grundläggande principer i mindfulness-utövandet som går att odla (cultivate).

1. Icke-dömande (Non-judging). Nästan allt människan ser kategoriserar och värderar hon i sinnet. Vissa saker värderas som goda, andra som dåliga. Vissa är neutrala. De neutrala upplevelserna uppmärksammar vi oftast inte, de fångar inte vårt intresse. När du finner att sinnet värderar och kritiserar, behöver du erkänna, att det är sinnets natur. Gå sedan tillbaka med din uppmärksamhet till din andning.

2. Tålmodighet (Patience). En form av visdom som visar på förståelse och acceptans av att företeelser ibland behöver tid för att utvecklas.

3. Beginner’s Mind. En form av nybörjar-anda. I stället för se på företeelser utifrån hur vi tror oss veta att de är, försöker vi se på allt med ett öppet sinne, som om det vore för första gången. ”In the beginner's mind there are many possibilities; in the expert’s there are few” (Suzuki, 2011 s1).

4. Tillit. (Trust) Att odla en grundläggande tillit och tilltro till oss själva och till våra känslor är en integrerande del av meditationsträning. När vi utövar yoga blir det extra tydligt. Vi måste där lyssna till våra känslor och vår kropp. Att lyssna till vår kropp när den säger att ta det försiktigt. Lyssnar vi inte, finns risk att vi skadar oss.

5. Icke-strävan (Non-striving). Det bästa sättet att nå våra mål i meditation är att släppa tankarna på resultat och istället fokusera på att se och acceptera tingen som de är, i varje stund.

6. Acceptans. Vi odlar det genom att låta det som kommer upp i meditationen få vara där, så som det är. Vi påminner oss själva om att vara öppna till allt vi känner, tänker eller ser, och acceptera det, då det är här just i detta ögonblick.

7. Att släppa taget (Letting go). Ett icke-fasthållande (Non-attachment). När vi betraktar hur vårt sinne vill hålla fast vid vissa upplevelser och få bort andra, påminner vi oss om att släppa taget om dessa impulser. Om vi ser hur vi värderar våra erfarenheter, släpper vi taget om dessa värderande tankar. Vi erkänner dem och låter dem vara. När tankar om det förflutna eller om framtiden kommer, släpper vi taget om dem och betraktar dem bara.

Christopher Germer (2005a) föreslår en kort definition av mindfulness innehållande tre element, vilka han finner i de flesta diskussioner om mindfulness, i både psykoterapeutisk och buddhistisk litteratur; awareness, of present experience, with acceptance. Alla tre komponenter är nödvändiga för att en verklig stund i mindfulness ska kunna uppstå, och det är också aspekter som går att känna igen när man identifierar mindfulness i terapi. Acceptans menar Germer innehåller den icke-dömande inställningen som Kabat-Zinn använder i sin definition, men det rymmer också en dimension av vänlighet eller snällhet (Germer, 2005a).

Segal, Williams & Teasdale (2013) skriver att mindfulness inte kan reduceras till att bara vara uppmärksamhet eller medvetenhet. Vänlighet finns implicit som en beståndsdel av mindfulness, likväl som det är ett fundament i MBSR/MBCT. De refererar till Christina Feldman som skriver: “The quality of mindfulness is not a neutral or blank presence. True mindfulness is imbued with warmth, compassion and interest. In the light of this engaged attention we discover it is impossible to hate or fear anything…” (Feldman, C. The Buddhist path to simplicity. London. 2001, i Segal, Williams & Teasdale 2013 s137f)

Ett perspektiv på mindfulness är en kvalitet av vaksamhet och aktsamhet. En metafor är en dörrvakt som hälsar på alla dem som kommer in eller går ut ur huset. Finns där ingen dörrvakt är huset inte bevakat och kan bli invaderat. Man tänder lampan av mindfulness så att man kan se och erfara allt som äger rum i huset. På det viset är huset tryggt och säkert. Utvecklandet av mindfulness minskar oaktsamheten och tiden som behövs för att upptäcka distraktioner och hinder i sinnet (Hanh, 2006a; Dreyfus, 2011).

Dreyfus (2011) poängterar mindfulness som sinnets förmåga att förbli närvarande till objektet utan att flyta iväg och att upprätthålla uppmärksamheten oberoende av om objektet är närvarande eller inte. Denna hållande (retentive) aspekt av mindfulness menar Dreyfus är den som framförallt definierar mindfulness, inte dess icke-dömande aspekter. Denna aspekt av mindfulness har inte varit framträdande i exempelvis Kabats-Zinns definition menar han.

Kabat-Zinn menar att målet inte är att förverkliga ett icke-dömande idealtillstånd i undervisningen. ”There will be many many judgments and opinions arising from moment to moment, but that we do not have to judge or evaluate or react to any of what arises, other than perhapsrecognizing it in the moment of arising as pleasant, unpleasant, or neutral” (Kabat-Zinn, 2011 s291f). Att erfara och benämna det som uppkommer i meditation som obehagligt, neutralt eller behagligt, eller som ilska, sorg eller som smärta i kroppen, är en mindfulness-färdighet.

Mindfulness-tekniker

Mindfulness kan utövas på många olika vis, som sittande meditation eller gående meditation, yoga och qigong. Det går också att öva vid måltider och samtal. De flesta aktiviteter kan utövas med mindfulness[2].

Germer (2005b) beskriver att de flesta tekniker har följande gemensamt:

1. Stopp - att stanna upp;

2. Betrakta;

3. Återvänd.

Till detta behövs en grund, en avsikt att vilja stanna, betrakta och återvända. Så odlas uppmärksamhet.

Stanna upp

Att stanna upp är första steget. Vi hejdar våra automatiska tankar eller beteenden. När vi rusar till bussen, talar irriterat med någon i telefon, stannar vi upp genom att föra uppmärksamheten till vår andning. Den goda intentionen är extra viktig vid händelser som drabbar oss. Man kan också sakta ned för att stärka mindfulness. Vi slår av på takten på väg till arbetet eller när vi äter. Ett exempel är den klassiska russinövningen, där vi kan uppleva russinet med alla våra sinnen om vi äter utan brådska (Germer, 2005b).

Att betrakta

När vi har stannat upp och fört uppmärksamheten till andningen, kan vi börja iaktta kroppsliga sensationer, tankar och känslor. Varje upplevelse i vårt fält av uppmärksamhet observerar vi utan att döma, försöka få bort, eller ge efter för. Man upplever det behagliga, obehagliga och/eller det neutrala som väcks (Germer, 2005b).

Att återvända

När sinnet rör sig iväg, vaknar vi till efter en stund, och observerar att uppmärksamheten kan befinna sig i exempelvis en dagdröm, ett minne eller på väg in i sömn. Man noterar det och för sedan varsamt uppmärksamheten exempelvis till andningen. När sinnet åter vandrar iväg, vaknar vi till efter en stund och för åter uppmärksamheten tillbaka till andningen. Man påminner sig om att behålla uppmärksamheten på det valda objektet (Germer, 2005b).

Icke-dualism

I mindfulness meditation betraktar man och handlar i ett icke-dualistiskt sammanhang. Där finns ingen strid mellan godhet och ondska. Människan är glädje och människan är också lidande. Finns där inget lidande finns där heller ingen lycka. Meditation är icke-våld, man krigar inte mot någonting. Det är ett inkluderande, icke-särskiljande perspektiv. Istället finns där en omtanke om ilska, smärta eller lidande, på samma sätt som en storebror tar hand om sin lillebror. Det gör det möjligt att omvandla lidande till medkänsla:

Om en människa aldrig lider, kommer han eller hon aldrig att lära känna lycka (…) Följaktligen är smärta och lidande nödvändiga förutsättningar för vår förståelse, för vår lycka. Så säg inte att du inte vill veta av smärta eller lidande; att du bara vill få kunskap om lycka, det skulle vara en omöjlig tanke. Vi vet så väl att lidande hjälper oss till förståelse, att det ger näring till vår medkänsla. Och att lidande av den anledningen är något ytterst nödvändigt för oss. Så vi måste förstå hur vi lär av vårt lidande, vi måste förstå hur vi använder det för att samla medkänslans, kärlekens och förståelsens energi (Hanh, 2004 s69f).

Medkänsla-Karuna

Det engelska ordet som används ’compassion’, har rötter i grekiskan och i latin med betydelsen att lida med. I svenskan finns medlidande och medkänsla som begrepp. I uppsatsen används ’medkänsla’. Att känna med den andres person får en annan tyngdpunkt än att lida med den andre. Vi alla lider, det är något som definierar oss som människor, det är något icke-särskiljande. Det handlar inte om någon som är mer förträfflig, som ger detta till den som befinner sig i en lägre ställning. Med det engelska begreppet ’pity’, (ömkan, tycka synd om) kan man tydliggöra vad medkänsla inte är. Siegel & Germer (2012) definierar medkänsla som en erfarenhet av lidande och en önskan att lindra.

Neff skriver att när vi erfar medkänsla (compassion), lägger vi märke till och berörs av den andres lidande. Medkänsla förutsätter att man kan erfara/erkänna och klart betrakta detta lidande. Detta medför känslor av vänlighet, omtanke och förståelse för människor i smärta, så att en önskan att mildra lidandet naturligt uppstår. Medkänsla innefattar också att man erfar människans gemensamma villkor (Neff, 2012).

’Karuna’ är medkänsla både på pali och sanskrit. Hanh’s definition av ’karuna’ är: intentionen och kapaciteten att lindra och omvandla lidande och mildra sorger. Och vidare, för att komma dit och utveckla den kapaciteten: ”För att utveckla medkänsla inom oss själva, behöver vi utöva uppmärksam andning, djupt lyssnade, och djupt seende (…)”(Hanh, 1999 s172).En förutsättning för att utveckla karuna är att utveckla mindfulness (sati) och förståelse (prajna/panna på sanskrit/pali). Mindfulness är en energi som är grunden till medkänsla. Det är en färdighet som får oss att stanna upp och se djupt på vårt lidande, och omfamna det med ett milt leende. Med mindfulness och förståelse finns medkänsla där. (Hanh, 1999). ’Panna’, (förståelse, visdom) och ’karuna’, (medkänsla) är inte två. De är ett. Den kognitiva och den medkännande, etiska aspekten formar en helhet.

Kan man inte bibehålla mindfulness i mötet med lidande blir istället ilska, bitterhet eller själv-ömkan följden och ett arbete med att mildra lidande blir omöjligt att utföra (Hanh, 2008).

Även Neff poängterar att mindfulness är en förutsättning för medkänsla, ”a compassionate attitude toward oneself requires the equiliberated (jämnviktshållande) mental perspective known as mindfulness” (Neff, 2003a s88).

Feldman och Kuyken’s definition är:”Compassion is an orientation of mind that recognizes pain and the universality of pain in human experience and the capacity to meet that pain with kindness, empathy, equanimity and patience. While self-compassion orients to our own experience, compassion extends this orientation to others’ experiences.” (Feldman, & Kuyken 2011 s145).

Paul Gilbert (2009) ser medkänsla som en psykologisk kapacitet vilken utvecklats som en del av människans omsorgs-system (care-giving). Medkänsla är ett beteende som syftar till att vårda, undervisa, guida,, skydda och ge känslor av acceptens och tillhörighet. Den ökar människans förmåga att ge omsorg och är biologiskt, evolutionärt och anknytningsbaserat.

Menade du: compassion can be defined as behavior that aims to nurture, look after, teach, guide, mentor, soothe, protect, offer feelings of acceptance and belonging - in order to benefit another person.

 

Hjälp till att förbättra Google Översätt

Själv-medkänsla

Själv-medkänsla har samma kvaliteter som medkänsla med andra, men medkänslan riktas till en själv. Neff definierar själv-medkänsla med tre komponenter, själv-vänlighet (self-kindness), en känsla av common humanity (gemensam mänsklighet), och mindfulness. (Neff, 2003a; Neff, 2012)

Själv-vänlighet, innebär att vara varm och förstående mot en själv när man lider, känner rädsla, misslyckas, eller känner sig otillräcklig, istället för att vara dömande och självkritisk i sådana stunder.

Common humanity, att se sina erfarenheter (misslyckanden, självkritik) som en del av en större mänsklig erfarenhet, istället för att se dem som separerande och isolerande.

Mindfulness, att hålla smärtsamma tankar och känslor i balanserad uppmärksamhet istället för att överidentifiera sig med dem – så som att bli överväldigad av känslor av otillräcklighet, eller vara fixerad på allt som är fel.

Själv-medkänsla är inte samma sak som ’self-esteem’ (svensk översättning självkänsla eller självskattning). ’Self-esteem’ är ofta baserad på ’self-enhancement’ (förhöjning av självet) och en social jämförelse. Man värderar sitt själv i förhållande till andra. ’Self-esteem’ refererar till vilken grad man värderar sig själv positivt. Det kan leda till fördomar, ego-defensiv ilska och narcissism. Den kan också vara mindre stabil, den ökar och minskar beroende på personens senaste framgång eller misslyckande. I kontrast till detta kan själv-medkänsla ge vänlighet och förståelse i mötet med livets svårigheter. Själv-medkänsla kräver inte att personen känner sig över medel eller högre i rang och den ger emotionell stabilitet i möten med misslyckanden eller vid upplevelser av personlig otillräcklighet (Neff, 2012; Neff, & Germer, 2013).

TIDIGARE FORSKNING

Nedan presenteras forskning som relaterar till mindfulness-baserad terapi och behandling.

Mindfulness-baserad behandling i form av Mindfulness Based Cognitive Therapy for depression (MBCT[3]) fick stor uppmärksamhet i början av 2000-talet, då studier visade att patienter med tre eller fler tidigare episoder av depression hade en återfallsfrekvens på 37 % under en period på 60 veckor, jämfört med sedvanlig behandling med en återfallsfrekvens på 66 % (Teasdale, Segal, Williams, Ridgeway, Soulsby & Lau, 2000). Vid en replikation av studien var återfallsfrekvensen för sedvanlig behandling 78 % och för MBCT 36 % (Ma, & Teasdale, 2004).

Vänlighet och medkänsla i Mindfulness-baserad behandling

Mindfulness-baserad behandling har visat sig öka själv-medkänsla hos deltagarna (Birnie, Speca & Carlson 2010; Kuyken, W., Watkins, E., Holden, E., White, K., Taylor, S. Byford, Evans, A., Radford, S., Teasdale, J., and Dalgleish, T 2010). Den medkännande uppmärksamheten finns implicit i MBSR och MBCT. Segal, Williams och Teasdale beskriver en intervention i en MBSR session vid Kabat-Zinns stressklinik:

När patienter sa att de kände ledsenhet eller rädsla, eller att de hade dömande tankar eller tankar av hopplöshet, fick de lära sig ett radikalt annorlunda förhållningssätt, som uppmuntrade dem att ”tillåta” svåra tankar och känslor att få finnas där och att ge dem en vänlig uppmärksamhet, att införa en attityd till dessa tankar och känslor som är mer ”välkomnande”, än en ”måste-lösa-attityd” (Segal, Williams & Teasdale 2013 s 53).

Instruktörerna hjälper inte deltagarna att bli av med obehagliga tankar och känslor. De lär istället ut färdigheten att tillåta problemet att få finnas i fältet av uppmärksamhet. Att vara tillåtande istället för att agera utifrån viljan att undvika, fly från det obehagliga eller att agera på viljan att lösa någonting[4] (Segal, Williams & Teasdale 2013).

Om man lyssnar på deltagarnas lidande – i form av tankar av hopplöshet, rädsla eller någon annan form av lidande med förståelse och vänlighet, är att visa deltagarna medkänsla. Att lära ut den färdigheten till deltagarna, gör man genom att deltagarna med aktsamhet, med en vänlig uppmärksamhet lär sig möta sitt lidande. Samtidigt har både instruktören och deltagaren en erfarenhet av att förhålla sig till självkritiska tankar. Förhållningssättet är icke-särskiljande, inkluderande (non-discriminative) mellan instruktören och deltagaren. De delar en gemensam mänsklig erfarenhet, common humanity.

Mindfulness och hjärnan

Mindfulness-meditation har visat neuroplastiska förändringar i olika hjärnregioner. Den skapar en process av ökad självreglering. Hölzel, Lazar, Gard, Schuman-Olivier, Vago, och Ott (2011) identifierar fyra områden bakom effekterna av mindfulness meditation; (a) attention regulation, (b) body awareness, (c) emotion regulation och (d) change in perspective of self.

Man kan se på regleringen av hjärnaktivitet som är involverad i produktionen av stresshormonet kortisol. Kortisol utsöndras av de adrenerga körtlarna vid njurarna och spelar viktig roll för fysisk och psykisk hälsa. Kortisol-utsöndring stimuleras av en komplicerad process som inkluderar amygdala och ventromedial prefontal cortex. Kortisol varierar normalt med höga nivåer på morgonen och låga på kvällen. Kortisol är associerat med flera hälsofaktorer. De med en mer platt kortisol-profil väger ofta mer, presterar sämre på minnesövningar och rapporterar lågt upplevt socialt stöd och höga nivåer av stress (Davidson, 2012).

Genom att reducera amygdalas aktivitet kan kortisolnivåerna minska. I en studie fick deltagarna se bilder på människor som led. Vissa bilder var emotionellt stötande och provokativa. Det visade sig att kognitiv omstrukturering – att med vilja reglera de negativa affekterna - reducerade aktiviteten i amygdala (Urry et al. 2006). Vissa av deltagarna hade mönster i hjärnan som var karakteristiska för lyckad emotionell reglering. De kunde minska på aktiviteten i amygdala efter att ha sett på de upprörande bilderna. Samma personer hade också brantare kortisolprofiler, karakteristiskt för lägre upplevd stress, bättre fysisk hälsa och längre livslängd (Davidson, 2012).

Flera studier använder kortisol som en stressmarkör vid MBSR-intervention. En sammanställning av åtta MBSR-studier, där saliv-kortisolnivån mättes, visade på förbättringar av kortisolregleringen, en minskning av kortisolnivåerna. I studien påpekas att kortisol inte verkade isolerat, utan är en av flera samspelande biokemiska medlare av stressresponsen (Matousek, Dobkin & Pruessner 2010).

Effekter av mindfulness-behandling

Vid genomgång av mindfulness-behandling av stress hos i övrigt friska personer (Schücker & Nilsson, 2011) fann man ett måttligt starkt vetenskapligt underlag för att MBSR och MBCT hade gynnsam effekt. Det konstaterades också att MBSR visade effekt även vid kortare interventioner. Vidare slutsatser i forskningsöversikten är att det finns få studier av god kvalitet. Av de 118 inkluderade artiklarna var 28 stycken randomiserade studier. Av artiklarna studerade 15 stress; sju depression och två ångest. Bland de 15 artiklarna om stress användes upp till 35 mer eller mindre validerade skattningsinstrument. Den sammanlagda studiepopulationen av stress var 740 personer. Övervägande kvinnor. Fyra av studierna hade medelhögt bevisvärde och elva lågt bevisvärde.

De 15 studierna hade en statistiskt signifikant effekt av MBSR varvid stress, utmattning, rumination/idisslande, och övergripande psykologiska symtom minskade, medan mindfulness, känsla av kontroll och andlighet ökade.

I en metastudie av Ciesa och Serretti (2009) fann man tio studier av främst lägre kvalitet när man sökte effekter för MBSR bland friska individer. Man fann en icke-specifik effekt avseende stressreduktion och ökade andliga värderingar. Vidare kunde MBSR minska rumination och ångest, samt öka empati och själv-medkänsla.

En enskild studie som författaren funnit presenterar Mindfulness-baserad stressreduktion för föräldrar (caregivers) med barn med kroniska symtom, Minor, H. G., Carlson, L. E., Mackenizie, M. J., Zernicke, K, & Jones, L. (2006) De visar signifikant minskning av stress och sinnesstämningar av oro (mood distrurbances). Målgruppen var föräldrar till barn med speciella behov. Någon forskning avseende MBSR med stressade föräldrar där det saknas specifik problematik hos barnen, har inte författaren till denna uppsats funnit.

Den terapeutiska relationen

Forskning visar att en viktig faktor, kanske till och med den viktigaste, för positivt terapeutiskt behandlings-utfall är relationen och den terapeutiska alliansen, inte den teoretiska modell som används. Terapeuter skiljer sig åt, och dessa skillnader kan vara mer betydelsefulla för behandlingens utfall än den specifika behandlingsmetoden eller teorin (Fulton, 2005). Kvalitéer som patienter tillskriver terapeuter i positiva behandlingsallianser inkluderar empati, värme, förståelse, och acceptans. Samtidigt finns det mindre av skuldbeläggande, ignorerande, eller avvisande beteenden hos terapeuten (Fulton, 2005).

Mindfulness-träning odlar kvalitéer som är passande för att etablera en god terapeutisk allians. Sådana kvalitéer är uppmärksamhet, medkänsla, vänlighet, terapeutisk närvaro, och en bredare förståelse av lidande (Fulton, 2005). Instruktörens egen praktik är grundläggande i Mindfulness-baserad behandling. Att programmen kallas för mindfulness-baserade betyder att instruktörens undervisning har sin grund i den egna erfarenheten av mindfulness-utövande. Instruktörens egen förståelse ger färg åt hur varje övning presenteras, och hur varje interaktion hanteras. (Kabat-Zinn, 2013). Instruktören blir en modell med vilken förhållningssättet återspeglas i sessionerna.

METOD

Metodval

 

Studien har ett kvantitativt upplägg. Nedan redogörs för undersökningsinstrument och tillvägagångssätt.

Symtom Checklist-90

Självskattningsinstrumentet SCL-90 hör idag till ett av de mest använda symtomskattnings instrument i världen. Formuläret består av 90 frågor och deltagarna svarar på frågor i vilken grad de besvärats av olika symtom under den senaste veckan, utifrån en femgradig skala, (0-4 poäng). De 90 frågorna är kategoriserade i tio diagnostiska subskalor: Somatisering, Obsessiv-kompulsivitet/ tvångstankar, Interpersonell sensitivitet, Depression, Ångest, Agressivitet, Fobisk Ångest, Paranoida symptom, Psykotism, samt en tilläggskala (Fridell, Cesarec, Johansson, and Thorsen, 2002).

Perceived Stress Scale

PSS är ett instrument som mäter upplevelsen av stress (Cohen, Kamarck & Mermelstein, 1983). Formuläret omfattar 10 frågor och mäter till vilken grad en person värderar olika situationer i livet som stressande, samt hur oförutsägbart, okontrollerbart och överbelastat de svarande upplever sina liv. Frågorna handlar om tankar och känslor upplevda under den senaste månaden, se Bilaga 1.

Self-Compassion Scale

Neff har utvecklat en skala för att mäta själv-medkänsla (Neff, 2003b). Den finns i en version av 24 frågor och i en kortare version (Self-compassion scale, short form, SCS-SF) med 12 frågor. Frågorna mäter själv-vänlighet (self-kindness) i relation till själv-dömande (self-judgment), common humanity (gemensam mänsklighet) i relation till isolering (isolation), mindfulness i relation till över-identifikation (over-identification), se Bilaga 2.

 

Deltagare/Urval

Denna uppsats är baserad på material från två grupper deltagare i mindfulness-baserad stressreduceringskurs med sammanlagt nio deltagare. Programmet vänder sig till föräldrar med barn. Information om programmet har givits av kuratorer vid en Familjecentral och av kommunens Barn-och familjebehandlingsteam. Annonsering på anslagstavlor har även gjorts på Familjecentralen i den aktuella kommunen. Deltagarna intervjuades innan kursstart och vid den avslutande sessionen, då de även fick fylla i frågeinstrumenten. Fem deltagare i första gruppen och fyra i andra gruppen svarade på frågeformulär före och efter interventionen. I första gruppen var deltagarnas medelålder 40,6 år. Antal barn var 2,4 (mellan 2 till 3 barn) och barnens medelålder 6,7 år. I andra gruppen var deltagarnas medelålder 40,2 år. Antal barn var 2,2 (mellan 1 till 3) och barnens medelålder 6,8 år. Alla deltagare var mödrar.

Tillvägagångssätt

Första gruppen hade sex sessioner under åtta veckor, två timmar per session. Fyra träffar var med sju dagars mellanrum, och två träffar med 14 dagars mellanrum. Deltagarna besvarade två mätinstrument: SCL-90 och PSS. Deltagarna fick fylla i mätinstrumenten före kursens start och efter den sjätte sessionen då de även fick svara på ett antal skriftliga frågor.

Andra gruppen hade samma kursschema. Denna grupp fick svara på mätinstrumentet SCS-SF’s frågor tillsammans med PSS. De skulle också svara på SCL-90 innan start. Då bara en av deltagarna fyllde i skattningen, ströks det mätinstrumentet helt för denna grupp. Båda grupperna hade en sjunde uppföljningssession efter två månader.

Bortfall

En deltagare deltog bara i första session i första grupp och har inte tagits med i resultatet. I uppföljningssessionen efter två månader deltog de fem av deltagare som redovisas i materialet. En deltagare deltog bara i första session i andra gruppen. Deltagaren finns inte med i resultatet. En deltagare i andra gruppen fullföljde programmet men svarade inte på skattningarna efter programmet.

Etiska överväganden

Innan start kontaktades deltagarna som uttryckt intresse av att vara med per telefon och i ett förmöte gavs information om att utvärderingen av studien är en del i instruktörens utbildning. Deltagarna fick information om mindfulness-programmets innehåll och upplägg i stora drag. Deltagarna fick frågan om de ville delta i studien och vad det innebar (samtyckeskrav). De informerades om att allt sker frivilligt och att de kan avbryta deltagandet när de vill (informationskrav). De informerades även om sekretess, att alla de personer som ingår i undersökningen ska behandlas med största möjliga konfidentialitet (konfidentialitetskrav), och att de uppgifter som samlas in enbart kommer användas för forskningsändamål (nyttjandekrav) (Bryman, 2011).

 

Statistisk analys

Skillnaden mellan före och efter program analyserades med Wilcoxons signed rank test (exakt test), beroende på att antalet intervjuade är litet. Om p<0.05 bedömdes resultatet som signifikant, annars icke-signifikant.

RESULTAT

 

Grupp ett, SCL-90 Global Severity Index (GSI)

Symtomen minskade för fyra av deltagarna och ökande för en av deltagarna.

Totalt minskade symtomen från 1.05 till 0.91 (p=0.31; icke-signifikant), se Tabell 1.

 

Tabell 1. SCL-90 Global Severity Index

SCL-90 Global Severity Index (GSI)
Deltagare

Före program

(poäng)

Efter program

(poäng)

1 0.55 0.16
2 0.50 0.44
3 1.01 0.63
4 1.67 1.54
5 1.51 1.76
Medelvärde 1.05 0.91*

*Procentuell minskning 13.3%.

Delskalor SCL-90

SCL-90 Depression

Skillnaden mellan före och efter program var icke-signifikant (p=0.75), se Tabell 2.

Tabell 2. SCL-90 Depression

SCL-90 Depression
Deltagare Före program Efter program
1 0.97 0.15
2 0.77 0.85
3 1.62 0.85
4 1.38 1.38
5 3.15 3.46
Medelvärde 1.58 1.34

Följande delskalor: somatisering, tvångstankar, interpersonell känslighet, ångest, aggressivitet, fobisk ångest, paranoida föreställningar, psykotism och tilläggskala redovisas i tabellform bara med medelvärde sammantaget för gruppen.

SCL-90 Somatisering

Somatiseringssymtomen minskade, dock inte signifikant, se tabell 3.

Tabell 3. SCL-90 Somatisering

SCL-90 Somatisering Före program Efter program
Medelvärde      1.18                                 0.97

SCL-90 Tvångstankar

Tvångstankarna minskade, dock inte signifikant, se tabell 4.

Tabell 4. SCL-90 Tvångstankar

SCL-90 Tvångstankar Före program Efter program
Medelvärde 1.7 1.38

SCL-90 Interpersonell känslighet

Interpersonell känslighet minskade marginellt, ej signifikant, se tabell 5.

Tabell 5. SCL-90 Interpersonell känslighet

SCL-90 Interpersonell

känslighet

Före program Efter program
Medelvärde 0.76 0.73

SCL-90 Ångest

Ångest minskade, dock inte signifikant, se tabell 6.

 

Tabell 6. SCL-90 Ångest

SCL-90 Ångest Före program Efter program
Medelvärde 1.12 0.88

 

SCL-90 Aggressivitet

Aggressivitet minskade, dock inte signifikant, se tabell 7.

Tabell 7. SCL-90 Aggressivitet

SCL90 Aggressivitet Före program Efter program
Medelvärde 0.9 0.67

SCL-90 Fobisk ångest

Fobisk ångest ökade, dock inte signifikant, se tabell 8.

Tabell 8. SCL-90 Fobisk ångest

SCL-90 Fobisk ångest Före program Efter program
Medelvärde 0.49 0.63

SCL-90 Paranoida föreställningar

Paranoida föreställningar ökade, dock inte signifikant, se tabell 9.

Tabell 9. SCL-90 Paranoida föreställningar

SCL-90 Paranoida

föreställningar

Före program Efter program
Medelvärde 0.47 0.67

SCL-90 Psykotism

Psykotism minskade, dock inte signifikant, se tabell 10.

Tabell 10. SCL-90 Psykotism

SCL-90 Psykotism Före program Efter program
Medelvärde 0.62 0.46

SCL-90 Tilläggskala

Tilläggskalan minskade, dock inte signifikant, se tabell 11.

Tabell 11. SCL-90 Tilläggskala

SCL-90 Tilläggskala Före program Efter program
Medelvärde 1.2 1.0

Grupp ett, Perceived Stress Scale (PSS)

I PSS är summan maximalt 40 poäng. Fyra av deltagarna skattade en minskning av upplevd stress efter MBSR och en deltagare skattade en ökning av upplevd stress efter MBSR. PSS minskade med 26,1% mellan före och efter program, dock inte signifikant (p=0,25), se tabell 12.

Tabell 12. PSS

Perceive Stress Scale (PSS)
Deltagare

Före program

(poäng)

Efter program

(poäng)

1 22 5
2 19 17
3 21 12
4 20 16
5 25 29
Medelvärde 21.4 15.8*

*Procentuell minskning 26.1%. I den amerikanska manualen för PSS är normvärdet för kvinnor 13.7 poäng.

Grupp två, Perceived Stress Scale (PSS)

Fyra av deltagarna skattade en minskning av upplevd stress (PSS) efter MBSR. Den kraftiga minskningen mellan före och efter program var dock icke-signifikant (p=0,13), se tabell 13.

Tabell 13. PSS

Perceived Stress Scale (PSS)
Deltagare

Före program

(poäng)

Efter program

(poäng)

1 28 18
2 25 12
3 26 12
4 26 20
Medelvärde 26.3 15.5*

*Procentuell minskning 43.5%.

Grupp två, Self-Compassion Scale (SCS-SF)

Samtliga deltagares själv-medkänsla ökade. Den maximala poängen för SCS-SF är 60 poäng. Den kraftiga ökningen i SCS-SF mellan före och efter program var icke-signifikant (p=0,13), se tabell 14.

Tabell 14. Förändring av deltagarnas upplevelse av själv-medkänsla före och efter MBSR.

                         Self-compassion
Deltagare Före program (poäng) Efter program (poäng)
1 25.5 34
2 27 43
3 29 44
4 30 39
Medelvärde 27.9 40.00*

 * Procentuell förbättring 30.6%

Det finns subskalor även om dessa är mindre tillförlitliga i den korta formen. Skalan för dessa subskalor är omvänd. Ökade värden i själv-dömande, isolering och över-identifikation visar en förbättring, det vill säga en minskning av dessa beteenden.

SCS-SF, Själv-vänlighet, Själv-dömande

Tre av fyra förbättrade resultat i fråga om själv-vänlighet, medan fyra deltagare förbättrade resultaten i själv-dömande. Dock icke-signifikant (p=0,25 respektive p=0,13), se tabell 15.

 

Tabell 15. Ändringar i skattning före och efter program i själv-vänlighet och själv-dömande.

Deltagare Själv-vänlighet Själv-dömande
Före Efter Före Efter
1                 3 5 4 5
2 6 7 4 6
3 6 9 6 10
4 5 5 7 8
Medelvärde 5 6.5 5.25 7.25

SCS-SF, Common humanity, Isolering

Fyra förbättrade resultat avseende common humanity och fyra förbättrade resultat avseende isolering. Dock icke-signifikant (p=0,13 respektive p=0,13), se tabell 16.

Tabell 16. Common humanity och isolering före och efter program.

Deltagare Common humanity Isolering
Före Efter Före Efter
1                 6.5 7 2 5
2 5 7 2 8
3 4 5 6 7
4 4 6 2 4
Medelvärde 4.88 6.25 3 6

SCS-SF, Mindfulness, Över-identifikation

Tre deltagare ökade i mindfulness-skattningar, medan en hade oförändrad poäng. I över-identifikation ökade alla fyra deltagarna sin skattning. Ingen av förändringarna var signifikanta (p=0,25 respektive p=0,13), se tabell 17.

Tabell 17. Skattningar före och efter program i mindfulness och över-identifikation.

Deltagare Mindfulness Över-identifikation
Före Efter Före Efter
1                 8 8 2 4
2 6 8 4 9
3 3.5 7 4 6
4 8 9 3 7
Medelvärde 6.38 8 3.25 6.5


 

Signifikant förbättring

Kombinerar man grupp ett (Tabell 12) och grupp två (Tabell 13) i PSS (4+5 deltagare), får man en signifikant förbättring mellan mätningarna (p=0,016).

DISKUSSION

I följande avsnitt kommer studiens resultat att diskuteras i relation till syfte, frågeställningar samt tidigare forskning och teoretiska begrepp. Studiens syfte var att undersöka om praktiserandet av mindfulness med hjälp av ett mindfulness-baserat program grundat på MBSR påverkade deltagarnas upplevelse av stress, psykisk hälsa och medkänsla utvärderat med frågeformulären i SCL-90 och PSS, eller PSS och SCS-SF. De olika mätinstrumenten i de båda grupperna visade samma tendens mellan före- och efter-mätningarna; minskad stress, färre symtom och ökad upplevd själv-medkänsla. Dock var ingen skillnad signifikant. Men kombinerar man de båda grupperna i PSS (nio deltagare), får man en signifikant förbättring mellan mätningarna (p=0,016).

Hur deltagarnas psykiska hälsa och stress påverkades av behandlingen

Grupp ett

Fyra av fem deltagare hade färre symptom i totalskalan för SCL-90 och i upplevd stress enligt PSS efter behandlingen/kursen (26.1 procent minskning av upplevd stress sammantaget alla fem deltagare). Detta återspeglar forskning enligt vilken MBSR har effekt för minskning av stress och av andra psykiska besvär hos i övrigt friska individer (Schücker, & Nilsson, 2011).

Den femte deltagaren hade en ökning av symtom enligt båda mätinstrumenten och skattade mycket högt på delskalan depression i SCL-90. Dessa resultat avvek skarpt mot övriga deltagares resultat.

Forskning visar att mindfulness-baserad behandling ger effekt för individer med tre eller fler tidigare episoder av depression. Dessa studerade patienter var helt i remission eller i en tillfrisknandefas (Teasdale et al. 2000; Ma, & Teasdale, 2004). Det finns nu också preliminära resultat som visar att mindfulness-baserad behandling (MBCT) är mer effektiv att reducera aktuella depressiva symtom än sedvanlig behandling. (Barnhofer, Crane, Hargus, Amarasinghe, Winder, & Williams 2009). I en genomgång av både MBSR och MBCT där man slog ihop de båda mindfulness-baserade behandlingarna och kallade dem MBT – Mindfulnes Based Treatment – påvisades en minskning av antalet depressiva symtom. Det finns vetenskapligt stöd för både MBSR och MBCT avseende depression (Hoffman, Sawyer, Witt, & Oh, 2010). I denna studie hade deltagarna olika slags stressrelaterade symtom, som det kan vara vid MBSR, där man behandlar personer med olika symtom. Huruvida ett deltagande i en MBCT hade varit bättre för den i studiens avvikande deltagare, går inte att svara på. Men forskning ger inget stöd för att man ska avvisa deprimerade patienter från ett mindfulness-baserat stressreduceringsprogram som inte specifikt avser minska depression.

Hur deltagarnas medkänsla och stress påverkades av behandlingen

Grupp två

I den andra gruppen användes Neffs skala för självmedkänsla; SCS-SF och Perceived Stress Scale (PSS)

I grupp två visade de två skattningsinstrumenten PSS och SCS-SF samma tendens. De fyra deltagarna skattade en minskning av upplevd stress enligt PSS med 40.5 procent. De skattade samtidigt en ökning av upplevd själv-medkänsla enligt SCS-SF med 30.6 procent.

Detta återspeglar forskning som visar effekt för MBSR avseende stressreduktion och avseende ökning av självmedkänsla (Ciesa, & Serretti, 2009). En studie av MBSR fann att den ökade själv-medkänslan var bibehållen efter 2 månader (Robins, Shian-Ling, Ekblad, & Brantley, 2012).

Mindfulness enligt Neffs skala mättes i studien i delskalan mindfulness och över-identifikation, där ökningen för de fyra deltagarna var 25 procent för mindfulness och förbättringen 100 procent avseende över-identifikation. Mindfulness definieras av Neff som att hålla smärtsamma tankar och känslor i balanserad uppmärksamhet istället för att överidentifiera sig med dem. Den definitionen överensstämmer med andra definitioner som presenterats i denna uppsats, så som att se mindfulness som en färdighet att betrakta det som händer i kroppen och sinnet med aktsamhet utan att fångas av det eller försöka trycka undan det som uppenbaras.

Mindfulness var den delskala som skattas högst efter programmet, 8 poäng av 10 möjliga i medelvärde (Tabell 9). Studiens resultat överensstämmer med forskning som delvis stödjer att en ökning av mindfulness är relaterat till de fördelaktiga effekterna som MBSR har på mental hälsa (Shapiro, Brown, & Biegel, 2007).

Odlandet och utövandet av mindfulness som är grunden inom MBSR och en förutsättning för att medkänsla ska växa fram, är associerat med en minskning av upplevd stress, ångest och rumination/idisslande. En minskning av rumination speglar enligt Shapiro, Brown, & Biegel, (2007) en ökad färdighet att reglera emotionella tillstånd. Samtidigt ser man en ökning av själv-medkänsla hos deltagare i MBSR. Detta kan bidra till en användbar strategi för reglering av emotioner. Med mindfulness undviks inte smärtsamma upplevelser, utan uppmärksammas, med vänlighet, förståelse och med en känsla av common humanity (Neff, 2003).

I delskalan common humanity och isolering ökar känslan av common humanity med 28 procent och minskar upplevelsen av isolering med 100 procent som medelvärde hos deltagarna. Det kan förklaras med att mindfulness-baserade behandlingar ges i grupp vilket kan göra att känslan av isolering minskar och känslan av en common humanity ökar. I det traditionellt (zen) buddhistiska sammanhanget är sanghan – meditationsgruppen - en förutsättning för lärandet och utövandet. Man övar tillsammans och delar sina erfarenheter. Med en enskild, individuell behandling i mindfulness torde det vara svårare att lära ut upplevelsen av common humanity och minska isoleringen. Programmet är upplagt så att deltagarna ska fortsätta praktisera mindfulness efter genomgånget program. Att upprätthålla praktiserandet kan vara svårt och behov av motivationshöjande återträffar bör studeras.

I delskalan själv-vänlighet och själv-dömande ökade själv-vänligheten. Det innebär att vara varm, förstående med sig själv när man lider, känner rädsla, misslyckas, eller känner otillräcklighet, istället för att vara dömande och självkritisk i sådana stunder. Den definitionen innehåller den förstående aspekten (panna/prajna) som är central för att medkänsla ska finnas där Hanh (1999). Samtidigt minskade själv-dömandet så som att man är fördömande till och ogillande gentemot ens egna fel och brister. Den icke-dömande aspekten av mindfulness och den accepterande aspekten fångas i denna delskala, tillsammans med förståelse.

PSS i båda grupperna visade signifikans

I de två grupperna deltog sammanlagt nio deltagare. De genomgick samma program och när man slog ihop de båda grupperna fick man en signifikant förbättring mellan mätningarna (p=0.016). Det återspeglar tydligt forskning som säger att MBSR har effekt avseende stressreduktion (Schücker, & Nilsson, 2011; Ciesa, & Serretti, 2009).

 

Svaghet och styrka i studien

 

När den andra gruppens program skulle starta hade bara en av deltagarna fyllt i SCL-90, varför det mätinstrumentet lades åt sidan. Mellan första och andra sessionen får deltagarna hemövningar. Att en gång till försöka få deltagarna att fylla i SCL-90 efter att programmet hade startat mellan första och andra sessionen skulle vara en kraftig intervention som skulle påverka hela programmets intention då hemövningar är viktiga delar av programmets innehåll. SCL-90 tar tid att fylla i. För stressade föräldrar är skattningsinstrument som tar kort tid att fylla i att föredra. Därmed föll SCL-90 bort för andra gruppen.

Jag har inte i uppsatsen jämfört Neffs definitioner med andra skattnings-skalor för att se hur dessa definierar och mäter mindfulness. Det skulle vara en viktig aspekt i en uppsats med ett större utrymme och en svaghet i denna uppsats.

Samma instruktör har både lett och utvärderat kurserna. Det kan skapa svaghet i svarens tillförlitlighet. En styrka i studien är att instruktören är väl förankrade i mindfulness-baserade program och har sedan 2008 bedrivit mindfulness-baserade interventioner. De två kursledarna har gemensamt lett de två utvärderade kurserna, vilket gör att det går att utesluta skillnader mellan kurserna beroende på kursledarna.

Många av resultaten i studien är icke-signifikanta, vilket gör att det är svårt att med säkerhet säga något om resultaten. Att det är så kan bero på det lilla antalet deltagare i studien och att alla deltagare inte fyllde i alla instrument i båda grupperna. Trots det visar resultaten på tendenser och signifikanta resultat till förmån för behandlingen/kursen vilket gör det intressant att fortsätta att utvärdera effekterna.

Denna studie kan inte säga om Mindfulness-baserad stressreduktion är bättre eller sämre än någon annan metod av stressreducering. En studie Jain et al. 2007 studerar MBSR och kontrollgrupp som genomgått ett avslappningsprogram där inga skillnader visade sig avseende reducering av stress. Avseende rumination fanns dock en signifikant skillnad där MBSR visade bättre effekt.

Avslutning

I denna studie kan man se att deltagarnas psykiska hälsa förbättrades generellt enligt SCL-90. Deltagarnas upplevelse av stress minskade utifrån PSS. Här kunde en signifikant förbättring uppmätas. Deltagarnas upplevelse av medkänsla ökade enligt SCS-SF. En deltagare skattade en försämring av psykiskt mående och ökad upplevelse av stress.

Instruktörers tillvägagångssätt är olika, det varierar beroende på den person som håller i programmet. Här saknas empirisk forskning (Germer, 2005b). Då instruktörens roll är central i Mindfulness-baserad behandling borde instruktören studeras. Tillämpas de färdigheter man vill lära ut av instruktören? Påverkar det effekten av behandlingen?

Vad innebär detta för den fortsatta forskningen och teoriutvecklingen på området?

Deltagarna gör själv-skattningar, och där spelar deltagarens egna förväntningar på programmet en viktig roll. Forskningen jag redovisar i denna uppsats finner som längst uppföljningsresultat tre – fyra månader efter genomförande av MBSR. I denna studie saknas eftermätningar. Det skulle kunna vara intressant att i en uppföljning mäta hur mycket man övar och på vilket sätt man övar efter att programmet avslutats. Och hur man samtidigt upplever sig hantera stress.

Det finns behov av att få ökad kunskap om effekten av mindfulness-baserad behandling. I Schückers & Nilssons (2011) och Ciesas & Serrettis (2009) meta-studier fann de femton respektive tio studier med ett lågt till måttligt starkt vetenskapligt stöd för MBSR. Schücker & Nilsson lyfter också fram de många olika mer eller mindre validerade skattningsinstrument som används (35 stycken i femton studier). Ingen av de studier som Schücker & Nilsson eller Ciesa & Serretti fann hade stressade föräldrar som interventionsgrupp. De flesta studier har gjorts med deltagare från en amerikansk akademisk miljö.

De skulle vara intressant att fundera på längden på programmet för föräldrar med en depressionsdiagnos. Behöver man utforma programmet mer specifikt? Kanske förlänga programmet från sex träffar och lägga till ett depressions-fokus under ett par avslutande tillfällen. Eventuellt kombinera ett Mindfulness-baserat stressreducerings program riktat till föräldrar med metoder från MBCT. Här kan behov finnas av utveckling av programmet.

Att erbjuda MBSR inom kommunen, riktade till stressade föräldrar, ger en möjlighet för dem utan andra vårdkontakter att få möjlighet att gå ett program. Många svenska kommuner arbetar med generella preventiva föräldraprogram med syfte att få till goda relationer mellan barn och föräldrar, exempelvis ABC – Alla Barn i Centrum, KOMET, Föräldraverkstaden, ICDP-Vägledande samspel.

Schücker & Nilsson (2011) skriver att antalet mindfulness-baserade interventionsstudier är begränsade vilket kan ställas i relation till det genomslag metoden har fått. Inom det sociala arbetet är författarens uppfattning att mindfulness-baserade interventioner inte har slagit igenom. Områden inom socialt arbete där Mindfulness-baserade interventioner vore tillämpbara är MBSR med stressade föräldrar, för att stärka relationen mellan föräldrar och barn. Inom beroendebehandling där åtta-veckors Mindfulness Based Relaps Prevention har utvecklats ur MBSR eller genom att integrera Mindfulness-baserade interventioner i beroendemottagningarnas öppenvårdsprogram. Ett område inom det sociala arbete där Mindfulness-baserade intervention vore intressant att utforma och studera är ett program som förmår nå målgruppen ungdomar på väg in i kriminalitet.

Mer forskning om MBSR med föräldrar behövs, då resultat pekar på att interventionen kan ha god effekt. Det är också av betydelse att MBSR blir känt som ett alternativ till föräldrar med en stressad vardag, att instruktörer finns som kan genomföra programmet och att kommuner är öppna för att prova metoden.

En av Mindfulness-baserad behandlings principer är instruktörens egen mindfulness-praktik. Att instruktören har ett års eget utövande innan denne börjar lära ut till andra menar man inom MBCT-programmet, Segal et al (2013). Det skulle kunna vara ett hinder till att MBSR får ett bredare genomslag men också en styrka då det indikerar att instruktören har en tilltro till och kunskap om programmet, då instruktören själv har tillämpat de färdigheter man ska lära ut.

 

 

REFERENSER

Birnie, K., Speca, M., and Carlson, L. (2010). Exploring self-compassion and empathy in the context of mindfulness-based stress reduction (MBSR). Stress and Health, 26, 359-371.

Barnhofer, T., Crane, C., Hargus, E., Amarasinghe, M., Winder, R., and Williams, G. M. (2009). Mindfulness-based cognitive therapy as a treatment for cronic depression: A preliminary study, Behaviour Research and Therapy, 47, 366-373.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Ciesa, A., and Serretti, A. (2009). Mindfulness based stress reduction for stress management and meta-analysis. The journal of alternative and complementary medicine, 15, 593–600.

Cohen, S., Kamarck. T., and Mermelstein, R. (1983). A global mesure of perceived stress. Journal of Health and Social Behavior, 24, 386-396.

Davidson, R., and Kabat-Zinn, J. (2004). Response to letter by J. Smith. Psychosomatic Medicine, 66, 149-152.

Davidson, J. R., (2012). The Neurobiology of Compassion. In C. K. Germer, & R. D. Siegel, (Eds.), Wisdom and compassion in psychotherapy: deepening mindfulness in clinical practice. (pp. 111-118) New York: Guilford.

Dreyfus, G. (2011). Is mindfulness present-centered and non-judgmental? A discussion of the cognitive dimensions of mindfulness. Contemporary Buddhism: An Interdisciplinary Journal, 12, (1), 41-54.

Feldman, C and Kuyken, W. (2011) Compassion in the landscape of suffering. In J. M. G. Williams, & J. Kabat-Zinn, (Eds.) Contemporary Buddhism: An Interdisciplinary Journal, 12, (1),143-155.

Fridell, M., Cesarec, Z., Johansson, M., and Thorsen, S. M. (2002) SCL-90: Svensk normering, standardisering och validering av symtomskalan. Statens Institutionsstyrelse 4/02.

Fulton, R. P. (2005). Mindfulness as Clinical Training. In C. K. Germer, R. D. Siegel, & P. R. Fulton, (Eds.), Mindfulness and psychotherapy (pp. 55-72) New York: Guilford Press.

Germer, C. K. (2005a). Mindfulness: What is it? What Does It Matter? In C. K. Germer, R. D. Siegel, & P. R. Fulton, (Eds.), Mindfulness and psychotherapy (pp. 3-27) New York: Guilford Press.

Germer, C. K. (2005b). Teaching Mindfulness in Therapy. In C. K. Germer, R. D. Siegel, & P. R. Fulton, (Eds.), Mindfulness and psychotherapy (pp. 113-129) New York: Guilford Press.

Gilbert, P. (2009) The Compassionate Mind: A New Approach to Life’s Challenges. Oakland: New Harbinger Publications.

Hanh, T. N. (1976). The miracle of mindfulness. Boston: Beacon Press.

Hanh, T. N. (1999). The Heart of the Buddha’s Teaching: Transforming Suffering into Peace, Joy, and Liberation. New York: Broadway Books.

Hanh, T. N. (2004). True Love. Boston: Shambhala Publications.

Hanh, T. N. (2006a). Understanding our mind: fifty verses on Buddhist psychology. Berkeley: Parallax Press.

Hanh, T. N. (2006b). Transformation and Healing: Sutra on the Four Establishments of Mindfulness. Berkeley: Parallax Press

Hanh, T. N. (2008). Peaceful Action, Open Heart. Lessons from the Lotus Sutra. Berkeley: Parallax Press.

Hoffman, G. S., Sawyer, T. A., Witt, A. A., and Oh, D. (2010). The Effect of Mindfulness-Based Therapy on Anxiety and depression: A Meta-Analytic Review, Journal of Consulting and Clinical Psychology, 78, 169-183.

Hölzel, K. B., Lazar, W. S., Gard, T., Schuman-Olivier, Z., Vago, R. D., & Ott, U. (2011).How Does Mindfulness Meditation Work? Proposing Mechanisms of Action From a Conceptual and Neural Perspective. Perspectives Psychological Science, 6, 537.

Jain, S., Shapiro, D. L., Swanick, S., Roesch, S. C., Mills, P. J., Bell, I, et al. (2007). A randomized controlled trial of mindfulness meditation versus relaxation training: Effects on distress, positive states of mind, rumination, and distraction. Annals of Behavioral Medicine, 33, 11-21.

Kabat-Zinn, J. (1994). Wherever you go, there you are. New York: Hyperion.

Kabat-Zinn, J. (2004). Full catastrophe living: Using the wisdom of your body and mind to

face stress, pain and illness. New York: Bantam Dell.

Kabat-Zinn, J. (2011). Some reflections on the origins of MBSR, skillful means, and the trouble with maps. Contemporary Buddhism, 12, (1), 281-306.

Kabat-Zinn, J. (2013). Foreword in Z. V. Segal, J. M. G. Williams, & J. D. Teasdale, (2013) Mindfulness-based cognitive therapy for depression: A new approach to preventing relapes. (2nd ed.) New York: Guilford Press.

Keng, S-L., Smoski, and M., Robins, C. (2011). Effects of mindfulness on psychological health: A review of empirical studies. Clinical Psychology Review. 31, (6), 1041-1056.

Kuyken, W., Watkins, E., Holden, E., White, K., Taylor, S. Byford, Evans, A., Radford, S., Teasdale, J., and Dalgleish, T. (2010). How does mindfulness-based cognitive therapy work? Behaviour Research and Therapy, 48, 1105-1112.

Ma, S. H., and Teasdale. J. D. (2004). Mindfulness-based cognitive therapy for depression: Replication and exploration of differential relapse prevention effects. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 72, 31-40.

Matousek, R. H., Dobkin, P. L., and Pruessner, J. (2010). Cortisol as a marker for improvment in mindfulness-based stress reduction. Complementary Therapies in Clinical Practice, 15, 13-19.

Minor, H. G., Carlson, L. E., Mackenzie, M. J., Zernicke, K, & Jones, L. (2006) Evaluation of a mindfulness-based stress reduction (MBSR) program for caregivers of childen. Social Work in Health Care, 43, 91-109.

Neff, K. D. (2003a). Self-compassion: An alternative conceptualization of a healthy attitude toward oneself. Self and Identity, 2, 85-102.

Neff, K. D. (2003b). Development and validation of a scale to measure self-compassion. Self and Identity, 2, 223-250.

Neff, K. D. (2012). The Science of Self-Compassion. I C. K. Germer, & R. D. Siegel, (Eds.), Wisdom and compassion in psychotherapy: deepening mindfulness in clinical practice. (pp. 79-92) New York: Guilford.

Neff , K. D., and Germer, K. C. (2013). A Pilot Study and Randomized Controlled Trial of the Minful Self-Compassion Program. Journal of clinical psychology, 69, (1), 28-44.

Robins, J. C., Shian-Ling, K., Ekblad, G. A., and Brantley, G. F. (2012). Effects of Mindfulness Based Stress reduction on emotional experience and expression: a randomized controll trial. Journal of Clinical Phychology, 68, 117-131.

SBU (2010). Rehabilitering vid långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). SBU-rapport nr 198. ISBN 978-91-85413-34-8

Schücker, F., and Nilsson, K. (2011). Måttligt starkt stöd för mindfulnessbaserade terapier. Läkartidningen, 41, (108), 2020-2023.

Segal, Z. V., Williams, J. M. G., and Teasdale, J. D. (2013). Mindfulness-based cognitive therapy for depression: A new approach to preventing relapses. (2nd ed.) New York: Guilford Press.

Shapiro, D. L., Brown, K. W., and Biegel, G. M. (2007). Teaching self-care to caregivers. Effects of mindfulness-based stress reduction on mental health of therapists in training. Training and Education in Professional Psychology, 1, 105-115.

Siegel, R. D., and Germer, C. K. (2012). Wisdom and Compassion: Two Wings of a Bird, i C. K. Germer, & R. D. Siegel, (Eds.), Wisdom and compassion in psychotherapy: deepening mindfulness in clinical practice. (pp. 7-34) New York: Guilford.

Suzuki, S. (2011). Zen Mind, Beginner’s Mind: Informal talks on Zen meditation and practice. Boston & London: Shambhala.

Teasdale, J. D., Segal, Z. V., Williams, J. M. G., Ridgway, V., Soulsby, J., and Lau, M. (2000). Prevention of relapse/recurrence in major depression by mindfulness-based cognitive therapy. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 68, 615-623.

Urry, H. L., van Reekum, C. M., Johnstone, T., Kalin, N. H., Thurow, M. E., Schaefer, H. S., Jackson, C. A., Frye, C. J., Lawrence, L. G., Alexander, A. L. and Davidson, R. J. (2006). Amygdala and ventromedial prefrontal cortex are inversely coupled during regulation of negative affect and predict the diurnal pattern of cortisol secretion among older adults. Journal of Neuroscience, 26, (16), 4415–4425.

Williams, M., Teasdale, J., Segal, Z. and Kabat-Zinn, J. (2007). Mindful Way through Depression. Freeing yourself from chronic unhappiness. New York: Guilford Press.

Perceived Stress Scale – 10 items (PSS–10)

Frågorna i detta formulär handlar om Dina upplevelser, känslor eller tankar under den senaste månaden. För varje fråga får Du ange hur ofta Du har upplevt, känt eller tyckt på ett speciellt sätt. Vissa frågor kan verka likartade men försök ändå att behandla varje fråga för sig. Besvara därför varje fråga utan någon längre betänketid. Försök inte räkna ut hur ofta Du har känt Dig på ett visst sätt, försök i stället uppskatta det som verkar vara det rimligaste för Dig enligt svarsalternativen. Det finns inga riktiga eller felaktiga svar på frågorna nedan. Ta ställning till varje alternativ och markera Ditt svar.

  Aldrig Sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta
  1. Hur ofta har Du under den senaste månaden blivit upprörd över något som skett helt oväntat?
p p p p p
  1. Hur ofta har Du under den senaste månaden känt att Du inte har haft kontroll över de viktiga faktorerna i Ditt liv?
p p p p p
  1. Hur ofta har Du under den senaste månaden känt Dig nervös och stressad?
p p p p p
  1. Hur ofta har Du under den senaste månaden känt Dig säker på Din förmåga att hantera Dina personliga problem?
p p p p p
  1. Hur ofta har Du under den senaste månaden tyckt att saker och ting har utvecklat sig som Du har velat?
p p p p p
  1. Hur ofta har Du under den senaste månaden känt att Du inte kunde hantera allt som måste göras?
p p p p p
  1. Hur ofta har Du under den senaste månaden känt att Du har haft kontroll över irriterande moment i Ditt liv?
p p p p p
  1. Hur ofta har Du under den senaste månaden känt att Du har haft kontroll över saker och ting?
p p p p p
  1. Hur ofta har Du under den senaste månaden blivit arg över saker som låg utanför Din kontroll?
p p p p p
  1. Hur ofta har Du under den senaste månaden känt att problemen blivit så många att Du inte kunnat bemästra dem?
p p p p p

 

Hur jag vanligen agerar mot mig själv i svåra stunder

 

 

 

Nästan                                                                                              Nästan

aldrig                                                                                              alltid

                     1                           2                       3                        4                          5

_____1 När jag misslyckas med någonting som är viktigt för mig, blir jag överväldigad av   känslor av otillräcklighet.

_____2 Jag försöker vara förstående och tålmodig gentemot de aspekter av min personlighet som jag inte gillar.

_____3 När någonting smärtsamt inträffar försöker jag se på situationen på ett balanserat sätt.

_____4 När jag känner mig nere, tenderar jag att tänka att alla andra människor antagligen är lyckligare än vad jag är.

_____5 Jag försöker se på mina misslyckanden som delar av att vara människa.

_____6 När jag går igenom en svår tid, så ger jag mig den omtanke och ömsinthet jag behöver.

_____7 När någonting upprör mig försöker jag hålla mina känslor i balans.

_____8 När jag misslyckas med någonting som är viktigt för mig, så tenderar jag att känna mig ensam i mitt misslyckande.

_____9 När jag känner mig nere, tenderar jag att vara upptagen av och fixerad på allt som är fel.

_____10 När jag känner mig otillräcklig på något sätt, försöker jag påminna mig om att känslor av otillräcklighet delas av de flesta människor.

_____11 Jag är fördömande till och ogillande gentemot mina egna fel och brister.

_____12 Jag är intolerant och otålig gentemot de aspekter av min personlighet som jag inte gillar.

SELF_COMPASSION SCALE_SHORT FORM (SCS-SF)

To Whom it May Concern:

Please feel free to use the Self-Compassion Scale – Short Form in your research (12 items instead of 26 items). The short scale has a near perfect correlation with the long scale when examining total scores. We do not recommend using the short form if you are interested in subscale scores, since they’re less reliable with the short form. You can e-mail me with any questions you may have. The appropriate reference is listed below.

Best wishes,

Kristin Neff, Ph. D.

e-mail:

Reference:

Raes, F., Pommier, E., Neff,K. D., & Van Gucht, D. (2011). Construction and factorial validation of a short form of the Self-Compassion Scale.  Clinical Psychology & Psychotherapy. 18, 250-255.

Coding Key:

Self-Kindness Items: 2, 6

Self-Judgment Items: 11, 12

Common Humanity Items: 5, 10

Isolation Items: 4, 8

Mindfulness Items: 3, 7

Over-identified Items: 1, 9

Subscale scores are computed by calculating the mean of subscale item responses. To compute a total self-compassion score, reverse score the negative subscale items - self-judgment, isolation, and over-identification (i.e., 1 = 5, 2 = 4, 3 = 3, 4 = 2, 5 = 1) - then compute a total mean.

 


[1] Mindfulness-baserade inteventioner är en benämning på den grupp av interventioner som har sitt ursprung i MBSR. Exempel är: Mindfulness-Based Cognitive Therapy (Segal, Williams, & Teasdale, 2002), Mindfulness-Based Relaps Prevention med substans-beroende (Bowan, Chawla, & Marlatt, 2011), Mindfulness-Based Childbirth and Parenting (Bardacke, under publicering), Mindfulness-Based Eating Awareness Training (Kristeller, Baer, & Quillian-Wolever, 2006) och Mindfulness-Based Elder Care (McBee, 2008) (Kabat-Zinn, 2011).

[2]I MBSR odlas mindfulness huvudsakligen genom formell sittande meditation, liggande meditation/kroppsskanning, yoga-övningar och med informell meditation, att göra den valda aktiviteten med uppmärksamhet och här och nu (Germer, 2005b). Att odla mindfulness i vardagen är: …what we have been calling informal practice – you might try bringing moment-to-moment awareness to routine activities such as waking up in the morning, brushing your teeth, showering, drying your body, getting dressed, eating, drinking (…) The list is endless, but the point is simply to zero in on knowing what you are doing as you are actually doing it and on what you are thinking and feeling from moment to moment as well. If this seems to overwhelming, just pick out one routine activity each week,.. (Kabat-Zinn, 2004 s142).

[3] MBCT utvecklades ur MBSR och vänder sig till deprimerade som målgrupp. Det är ett program som lär ut samma form av mindfulness-övningar som MBSR med några skillnader. Det har bland annat lagts till tre minuters andrum som en färdighet. Traditionellt kognitivt terapeutiskt förhållningssätt lägger tonvikt vid att förändra giltigheten av tankarnas innehåll och att utveckla alternativa tankar. MBCT’s målsättning är en annan, att förändra uppmärksamhet och relationer till tankar, emotioner och kroppsliga sensationer (Keng, Smoski, & Robins 2011).

[4] Hanh (2006a) rekommenderar att om man inte är van vid att utöva mindfulness och lider mycket ska man inte börja med att bjuda in lidandet till medvetandet om det inte redan finns där. Man behöver först nära och odla lugn, glädje och välbehag. Exempel på en sådan mindfulness-meditation kan vara: Andas in, jag följer min inandning, andas ut, jag följer min utandning; andas in, jag lugnar min kropp, andas ut, jag stillar min kropp; andas in, jag ger ett leende till min kropp, andas ut, jag ger mildhet till min kropp. (Fritt från Hanh, 2006b).

In, ut

Lugn, stillhet,

Leende, mildhet